KMR – Kommittén för mänskliga rättigheter är inte vad ni tror!

Hur många är medvetna om att sekten Scientologi-kyrkan tillsammans med Thomas Szasz, är grundarna för KMR? Namnet ”Kommittén för mänskliga rättigheterlåter seriöst och detta vilseledande är också deras syfte.

Scientologi-kyrkan kretsar bl a kring traumatiska minnen från tidigare liv som orsakats av fientliga utomjordiska civilisationer som hjärntvättat människor med olika ”implantat”.

Thomas Szasz är känd för sin kritik mot psykiatri och konceptet ”psykisk sjukdom”. Han använde i stället uttrycket ”livsproblem”. Han menade att psykiska sjukdomar inte är verkliga sjukdomar som psykiatrin kan bota. Enligt honom handlar det om beteenden som inte är accepterade och som samhället därför vill behandla för att utöva social kontroll.

KMR/Scientologerna är emot all medicinering mot psykisk ohälsa! De har framförallt protesterat storskaligt de senaste åren mot medicinering för patienter med ADHD. Det är inte svart eller vitt. En del människor måste ha medicin för att få ett värdigt liv och för att ens vilja leva. I alla fall i dagsläget, innan det finns bättre och fungerande alternativ.

Den gröna julen

 

Nu är julen över, men jag har inte ens märkt att den har varit här. Ingen snö så långt ögat kan nå. Bara det gröngula gräset. Jag har heller inte haft någon aptit på varken julmat, godis eller social gemenskap, men det kanske hänger ihop med väderleken?

Å andra sidan är det svårt att få någon god stämning överhuvudtaget i dagens samhälle. Jag har inte förmånen att jag kan blunda för allt tragiskt som sker runt omkring mig med mina medmänniskor och jag skulle heller inte vilja vara så blind.

Alla splittrade familjer till följd av ekonomisk utblottning. Psykisk sjukdom och ohälsosamt nyttjande av alkohol som också blir en effekt när välfärden utarmas. Barn som kommer i kläm och som inte får rätt förutsättningar för att kunna leva ett värdigt och lyckligt liv.

Det är omöjligt att räkna upp alla tänkbara situationer, men ”Sköt-dig-själv-och-skit-i-andra”-mentaliteten har förstört detta land totalt. Det är inte en längre ett land jag vill leva i. Och det beror inte på det gröna gräset denna jul.

Hur mycket värre måste det bli?

I tjugoårsåldern gick jag hos en psykolog. Det var ett privat institut och det kostade en del att gå dit. Men psykologen var riktigt bra, även om jag inte förstod det på den tiden. Jag var inte mogen för psykoanalys just då, utan befann mig i självömkans land – ett land som jag kände mig bekväm i och vägrade lämna.

Anledningen till att jag gick till psykologen var för att jag hade haft en jobbig uppväxt och när jag flyttade hemifrån hamnade jag rakt i armarna på en kille som gav mig ett par år med misshandel och övergrepp.

Hur mår du?” frågade psykologen när jag steg in och satte mig i hans rum första gången. ”Bra!” svarade jag. ”Vad gör du då här?” blev hans följdfråga. Då insåg jag hur dumt mitt svar faktiskt var och kände mig tvungen att ta bort masken och erkänna lite i alla fall – att det inte var så himla bra.

Jag gick till denna psykolog några sessioner, men jag vägrade släppa in honom ordentligt. Det var jag som styrde. Jag vägrade tappa kontrollen.

Till slut kom vi överens om att inte fortsätta min terapi hos honom. I slutrapporten skrev han att det i nuläget inte gick att nå mig och att jag kanske måste ha det ännu värre för att bli motiverad att göra något åt min situation. Det blev värre. Mycket värre.

När helvetet verkligen bröt ut hade jag inget val. Då var jag tvungen att vara stark för min dotters skull. Psykologen hade haft rätt.

Min följdfråga blir: ”Hur mycket värre måste det bli i Sverige
innan vi blir tillräckligt motiverade att göra något åt det?”